Dopingjouren genomför idag forskning på följande områden;

• Riskfaktorer
• Interaktioner
• Missbruksmönster
• Metabolism och genetisk variation

Under 2007 startade Dopingjouren en studie i samarbete med Ungdomssektionen och Krogsektionen inom Stockholms Polismyndighet. I studien använder sig polisen av kompletterande frågor till de individer som anhållits för narkotikabrott, där även hormonläkemedel är aktuella. Information som erhålls är: Deskriptiva data, data beträffande annat substansmissbruk, missbrukade hormonläkemedel och missbruksmönster.

Dopingjouren har en pågående forskning fokuserad på kognitiva funktioner, kolesterol, genetisk känslighet och dess koppling till testosteron. Kognitiva funktioner är möjliga att mäta genom neuropsykologiska tester och dess patologi speglas i biokemiska markörer. Höga värden av det farliga kolesterolet LDL kan vara en konsekvens av AAS-missbruk och riskfaktor för utveckling av kognitiv svikt. Genetisk känslighet föreligger både för kognitiv svikt och för utveckling av högt kolesterol.Genom studier av dessa faktorer erhålls en fördjupad kunskap om riskerna med missbruk av AAS.

Genetisk variation hos metaboliserande enzym påverkar möjligtvis effekt och risk för biverkningar samt kan vara avgörande för att detektera missbruk. Vidare kan genetisk variation vara en starkt bidragande orsak till potentiellt farliga interaktioner med övriga läkemedel. Genom att studera dessa parametrar tillförs viktig kunskap för förbättrad diagnostik, mer adekvata biverkningsbedömningar samt förutsägelse av interaktioner med läkemedel. Denna kunskap kommer dessutom att vara viktig för framtida diagnostik och behandlingsregimer.

Börjesson, A, Broodh König, E: "Behovsinventering av information i Sveriges kommuner om missbruk av dopningsmedel (anabola androgena steroider och andra dopningsmedel)", Rapport, 2008

Gårevik, N, Rane, A. Dual use of anabolic androgenic steroids and narcotics in Sweden. Drug and Alkohol Dependence 2009, Dopingjouren vid avd. för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Gårevik, N. et al: "Long term perturbation of endocrine parameters and cholesterol metabolism after discontinued abuse of anabolic androgenic steroids". J Steroid Biochem Mol Biol. 2011 Nov;127(3-5):295-300. Epub 2011 Aug 22.

Eklöf, A-C, Thurelius, A-M, Garle, M, Rane, A, Sjöqvist, F: The anti-doping hotline, a means to capture the abuse of doping agents in the Swedish society and a new service function in clinical pharmacology.  Eur J Clin Pharmacol. 2003 Nov;59(8-9):571-7. Epub 2003 Sep 12.

Schultze, J: "Genetics of Androgen Disposition - Implications for Doping Tests." 2007, Karolinska Institutet.

Schultze, J. et al: "Substantial advantage of a combined Bayesian and genotyping approach in testosterone doping tests". Steroids. 2009 Mar;74(3):365-8. Epub 2008 Nov 13.

Schultze, J. et al: "Genetic aspects of epitestosterone formation and androgen disposition: influence of polymorphisms in CYP17 and UGT2B enzymes". Pharmacogenet Genomics. 2008 Jun;18(6):477-85.

Schultze, J. et al: "Doping test results dependent on genotype of uridine diphospho-glucuronosyl transferase 2B17, the major enzyme for testosterone glucuronidation". J Clin Endocrinol Metab. 2008 Jul;93(7):2500-6. Epub 2008 Mar 11.

Schultze, J. et al: "Genetic variation in androgen disposition: implications in clinical medicine including testosterone abuse". Expert Opin Drug Metab Toxicol. 2009 Jul;5(7):731-44.

Sjöqvist F, Garle M, Rane A.:  "Use of doping agents, particularly anabolic steroids, in sports and society", Lancet. 2008 May 31;371(9627):1872-82. Karolinska Institutet, Department of Laboratory Medicine, Division of Clinical Pharmacology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.

Senast uppdaterad 2012-02-13